Detta blir lite som att se Mikhail Baryshnikov dansa små grodorna – vansinnigt otillfredsställande. Och samtidigt förstår jag att man kan vilja pröva något nytt. För den här filmen, till skillnad från Jaouis tidigare, leker mer med filmiska exteriörer än interiörer. Form istället för dialog. Som tur är får mitt smått Pavlovska förhållande till Jean-Pierre Bacri mig ändå att skratta högt så fort karln dyker upp i bild. Ingen kan nämligen leverera lakoniska oneliners på samma underhållande och livströtta vis som han...
Läs hela recensionen på:
http://nojesguiden.se/recensioner/film/fortrollad-av-paris
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar