Nu...är det dags att se om Girlfriends av Claudia Weill

"Sweetie"song

Titta ytterligare en fin liten glasögonorm!

Nu...Sweetie av Jane Campion

Och apropå att Jane Campion skall göra ytterligare en omgång av Top of the Lake så ska jag nu se...Sweetie av just Jane Campion (1989). Den enda kvinnliga regissör som vunnit en Palme D`Or, Pianot 1993. Kolla in den här bilden nedanför från Sweetie!

Morgonens uppdrag: att skriva till detta genis agent

Vad gör du nuförtiden? Varför hör du aldrig av dig?

Ibland undrar man vad de håller hus någonstans, alla favoritregissörer. Var det inte bra länge sedan Carine Adler gjorde en film till exempel? Här kommer därför en liten uppdatering om vad dina favoriter gör just nu.

Lena Dunham
Att Dunham varit fullt upptagen av att skriva sin självbiografi, recenserad i dagens DN kan väl ingen ha missat men igår släpptes även nyheten om hennes kommande filmprojekt. Hon skall göra en filmatisering av Cushmans ungdomsroman "Catherine, called Birdy" som handlar om en 13 årig flicka i 1290 - talets England.
      
Julie Delpy 
Alla som läst min blogg vet att jag är osunt intresserad av denna fransyska, lika mycket för hennes komiska talang, grova språk som förmåga att ta sig an precis allt inom filmbranschen: drama, komedi, vampyrfilm, regi, manus, skådespeleri osv. Sedan några år tillbaka har hon sin bas i USA men gör nu sin första film på länge i Europa, Lolo. Den sägs vara en satirisk komedi, handla om 40 åriga Violetta, en ensamstående arbetsnarkoman och hennes kärleksaffär med datanörden Jean Rene. Dreamy! 

Celine Sciamma 
Tomboy - regissörens senaste film Girlhood är underbar och går upp på svenska biografer den 28 november. Om du känner att du inte kan vänta tills dess så kommer Stockholms filmfestival att visa filmen innan. 

Anne Fontaine 
Stockholms Filmfestival visar genreöverskridaren Fontaines (Perfect Mothers) Gemma Bovary. Som enligt programmet "I denna uppdaterade version av Flauberts klassiker Madame Bovary porträtterar Anne Fontaine (»Coco – Livet före Chanel«) engelska Gemma Bovary som flyttar till en by i Normandie med sin grånande äkta man. Snart stiger den franska atmosfären den passionerade Gemma åt huvudet och ledsagad av byns kärlekstörstande bagare ger hon efter för passionen."

Jessica Hausner 
Folkets Bio sätter i början av nästa år upp Hausners senaste film Amour Fou. Också den är ett kostymdrama. Den handlar om den unge poeten Henrich som i romantikens Berlin sturm und drangar sig med sin skeptiska kusin Marie. Om kärlek och död.  

Kelly Reichardt 
De amerikanska viddernas regissör, oavsett om det är bil som i Wendy & Lucy eller häst och vagn som i Meeks Cutoff. Hennes nya film Night Moves har biopremiär nu på fredag! 

Ursula Maier 
Regissören bakom Syster, som ni kan läsa mer om på bloggen, har i år gjort en av episodfilmerna i Ponts de Sarajevo om stadens historiska betydelse. Det är en film som förmodligen inte kommer att få biografdistribution i Sverige.  

Andrea Arnold 
Arnold är för tillfället i postproduktionsstadiet av sin senaste film American Honey som ännu inte har fått ett releasedatum men förmodligen kommer att släppas under nästa år. Enligt imdb handlar den om "A teenage girl with nothing to lose joins a traveling magazine sales crew, and gets caught up in a whirlwind of hard partying, law bending and young love as she criss-crosses the Midwest with a band of misfits." 

Carine Adler
Och vad Carine Adler gör på filmfronten nu är tyvärr fortfarande höljt i dunkel. Det är nu 20 år sedan hennes Under the skin hade premiär.Enligt wikipedia (men inte imdb) ska hon ha gjort ytterligare en långfilm 2006, Stay. Sedan dess inget nytt. För britterna är hon mest känd som ministerhustru till John Reid. Ja, ni fattar. Vi hoppas på mer snart. 

Nu...Christopher Strong av Dorothy Arzner

...med Katharine Hepburn i sin andra filmroll där hon bär denna underbara metallic-och-antenner på
huvudet-outfit.

Nu... Wendy & Lucy av Kelly Reichardt

Den 17 oktober har Night Moves av Kelly "Meeks Cutoff" Reichardt premiär i Sverige. 
Laddar nu inför med hennes Wendy & Lucy från 2008 med en ung Michelle Williams. 

Nu...Olivier, Olivier av Agnieszka Holland

Stipendium

Här finns pengar att söka för filmprojekt som främjar kvinnors rättigheter och deras synlighet i branschen.

http://www.wift.se/aktuellt/anmalningsformular-anna-priset/

Ghostbusters med kvinnliga karaktärer

Janine i Ghostbusters

Jag tror jag svimmar av upphetsning av detta besked. Men tror ni att Bill Murreys kvinnliga kvinnliga motsvarighet kommer att vara lika mulligt sexistisk? Och blir Annie Potts karaktär Janine en man nu eller är det bara jag som snurrar till allt i onödan? 

http://mobil.dn.se/kultur-noje/film-tv/ny-ghostbusters-med-kvinnor-i-huvudrollerna/

Cinemaqueer i helgen

I helgen får ni absolut inte missa Lizzie Bordens Born in flames en feministisk science fiction! Lizzie Borden har tidigare gjort den omtalade Working Girls om prostituerade kvinnor på Manhattan. 

http://cinemaqueer.se/filmer/

Ken möter Kalamashaka

2002 gjorde jag och Katarina Hellberg en dokumentär om Ken Ring och den kenyanska rapgruppen Kalamashaka. Jag och Ivan Blanco klippte och filmade. Efter att länge ha varit försvunnen ligger den nu ute på Youtube och i helgen blev den uppmärksammad på afrikanska hiphopforum. För en svensk kanske det är mest intressant att se en ung Ken Ring, särskilt som hans biografi Livet precis har kommit ut, men för en afrikansk publik är det Kalamashaka som är huvudnumret eftersom de anses varit banbrytande på den Östafrikanska musikscenen.



   Det hela började med att vi läste en artikel i en internationell tidning om att ungdomar i Kenya börjat rappa på sheng ( det lokala slangspråket i Nairobi) och swahili istället för engelska. Eftersom vi såg en liknande rörelse i Sverige bestämde vi oss för att resa dit och göra ett reportage om den lokala musikscenen och hur språket blivit ett vapen i kampen mot den korrumperade regeringen i landet. När vi kom till Nairobi intervjuade vi konsertarrangörer, musikproducenter och artister. Alla talade om Kalamashaka, gruppen som bestod av Kamau Ngigi, Robert Matumbai och John Vigetti. De hade då haft en stor hit med låten "Tafsiri hii" som varenda unge kunde sjunga utantill och hade precis släppt "Niwakati" som inleddes med en sampling av Malcolm X:s berömda tal där han nämner den kenyanska Mau Mau rörelsen och hur de gjort ordet "uhuru" - frihet känt. Men var fick man då tag på dessa lokala kändisar? I flera dagar letade vi efter dem. Vi knackade dörr i Dandora där de bodde och frågade efter dem i skivaffärer i Downtown Nairobi. Tillslut sprang vi bara på Kamau på gatan i Nairobi och han gick med på att låta oss filma. De gjorde alla tre ett enormt intryck på oss. Musiken, det politiska budskapet och deras kreativitet. Det politiska motståndet i Kenya var ungt och Kalamashaka hade blivit frontfigurer för denna ungdomsrörelse. Dagligen blev de och andra aktivister trakasserade, misshandlade och rånade av polisen. När vi kom hem till Sverige insåg vi att vi borde göra något mer av det inspelade materialet. Men framförallt förstod vi att vi måste göra en film om Kalamashaka.

Jag tillsammans med Roba och Kamau på ett hustak i Dandora 2002

 När vi besökte Kenya där i början av 2000 - talet hade det alltså uppstått en rörelse bland unga författare, aktivister och musiker som valde att uttrycka sig på swahili, lokala språk och det lokala Nairobislangspråket sheng istället för kolonialisternas språk, engelska. Swahili talas av stora delar av befolkningen i Östafrika och hade kunnat fungera som ett enande afrikanskt språk, i linje med den panafrikanska tanken. Ändå har swahilin inte lyckats utmana engelskans dominans vars status fortfarande är högre och används såväl i vardagliga situationer som i olika maktsfärer. Trots att intellektuella rörelser såsom Negritude och Panafrikanismen propagerade för solidaritet mellan afrikaner och ifrågasatte kolonisatörernas överlägsenhet lyckades man inte skapa ett starkt språkligt alternativ till kolonialspråken. 

I augusti 2002 var Daniel Arap Moi fortfarande landets president (han avgick i december samma år). Han hade suttit vid makten sedan 1978, det vill säga under hela bandmedlemmarnas liv. Moi -regimen präglades av korruption, ängslighet och polisbrutalitet. Spåren efter den brittiska kolonialismen var påtagliga i allt från konstitutionens- till rättsväsendets utformning (kenyanska domare bar fortfarande vita peruker enligt brittiskt förlaga). Engelskan var, vid sidan av swahilin, landets officiella språk. Runt den här tiden använde därför många kenyaner hellre engelska än swahili när de kommunicerade med varandra. I officiella sammanhang användes enbart myndighetsspråket engelska. Det var detta som denna ungdomsrörelse, med Kalamashaka i spetsen, reagerade emot genom att tala och uppträda på swahili och sheng. De hämtade inspiration från kenyanska historia. En musikgrupp kallade sig till exempel för Mau Mau Camp och många bar dreadlocks precis som Mau Maukrigarna och deras ledare Kimathi Wishuri hade gjort. Regimen uppskattade inte alls detta nyväckta historieintresse. Kalamashakas musik ansågs subversiv, fick inte spelas på radio och flera av dem vi mötte hade arresterats av polisen och fått sina dreadlocks bortrakade.

Johnny Vigetti i Dandora

Men även vanliga kenyaner var misstänksamma, berättade Kamau Ngigi:

- I de områden där rika ungdomar bor fick vi ingen respekt alls när vi började uppträda eftersom vi sjöng på swahili, de trodde vi gjorde det bara för att vi inte kunde engelska. För engelska ska ju vara ett så prestigefullt språk.

Johnny Vigetti menade att skälet till att många kenyaner talade engelska sinsemellan istället för sina egna språk hade att göra med deras låga självkänsla:

- Folk i Afrika har lärt sig att hata sig själva sedan tidernas begynnelse. De gillar inte hur de ser ut och de gillar inte sättet de talar på. I och med swahilins återkomst så har unga i alla fall något att se upp till. Sitt eget språk.

Från inspelningen av Fanya mambo 

  När vi kom hem till Sverige tog vi kontakt med rapparen Ken Ring, vars mamma kom från Kenya, för att se om han kunde tänka sig att samarbeta med Kalamashaka på något sätt. Det hela slutade med att Kalamshaka först gjorde en mindre Sverigeturné med spelningar i Malmö, Umeå och Stockholm tillsammans med Loop Troop och sedan spelade in en skiva med Ken Ring och Kaddo. En av låtarna på skivan var "Fanya Mambo". I filmen kan man också se inspelningen av videon till låten som gjordes i Rådhusets tunnelbana. Det fantastiska med den låten och videon är att den sedan spelades enormt mycket på den sydafrikanska musikkanalen Channel O, den afrikanska motsvarigheten till MTV. Det var något alldeles unikt på den tiden eftersom kenyanska videos annars inte ansågs tillräckligt bra.

Om du vill veta mer så kan du gå in på den här sidan och läsa en massa om afrikansk hiphop och Kalamshaka: http://www.africanhiphop.com/unseen-footage-kalamashakas-first-sweden-tour-2002/

Filmen om Walesa och kvinnorna

Idag recenserar jag Walesa i DN. Men jag kände att jag behövde göra en viktig randanmärkning till filmen. Det brukar ju heta att bakom varje man står en kvinna. Men bakom Lech Walesa stod det tusentals. Så, alla ni som tänkte gå och se filmen, läs 

gärna min text i Dagens ETC om Anna Walentynowicz, Henryka Krzywonos, Ewa Osowska och Alina Pienkowska. Det var ju trots allt deras förtjänst att det överhuvudtaget blev någon strejk den där dagen i augusti 1980. Lite polsk herstory alltså! http://www.etc.se/kultur-noje/var-ar-kvinnorna

Nu...Gas, Food, Lodging av Allison Anders

Nu...Mad Cows av Sara Sugerman

....med Joanna Lumley. En helt vanlig komedi om postnatal stress!