Engelskspråkig film i röret 2014

Belle av Amma Asante

De sex engelskspråkiga filmer som får biorelease i USA 2014, de kommer förmodligen till Sverige försti slutet av året eller till och med nästa år, är följande. Shana Festes remake på 80 - talsfilmen Endless Love då med bland annat Brooke Shields. En intervju med Shana Feste hittar du här.

Belle, ett kostymdrama av den brittiska regissören Amma Asante. Det är hennes andra film som premiärvisades på Toronto filmfestival och handlar om Dido Elizabeth Belle vars mor var svart och far var en vit man som slogs mot slaveriet. Underbara nya zeländskan Niki Caro (Whale Rider) gör ett sportdrama med Kevin Costner - McFarland (Okej, det låter inte direkt dreamy) 

En kvinnlig regissör, Trish Sie, tar sig an ytterligare en stepupfilm, Step Up: All In. Sedan kommer Lana Wachowski med bror tillbaka med science fictionfilmen Jupiter Ascending.  Sist ut är Angelina Jolie som kommer med ett drama, Unbroken, som utespelar sig under andra världskriget.

Samtidigt denna underbara nyhet!

Idag kan man läsa i DN att det enligt den amerikanska nöjessajten Vocative visat sig att 24 av de 50 mest lönsamma filmerna klarade Bechdel- testet och att de dragit in nästan dubbelt så mycket som de som inte blev godkända.

Det amerikanska filmåret 2014 - en backlash?

Niki Caro (Whale Rider) är en av de 6 lyckligt utvalda.
I nov har hennes sportfilm McFarland premiär i USA

Varje nytt år börjar med en massa löjliga förhoppningar om att allt skall bli bättre. Vad passar då bättre för en surmagad filmfeminist än att inleda årets allra första arbetsdag med att grusa dem. Visst, 2013 kändes som ett exceptionellt bra år för filmer av kvinnliga regissörer. Visst, det var ett starkt svenskt filmår och ett år med mycket fokus på filmfeministiska frågor som att A-märkt kom att diskuteras världen över. Visst, det kom flera amerikanska filmer med kvinnor som var både var roliga och över 50 och filmfestivaler som Sundance vinnlade sig om att ha lika många kvinnliga som manliga regissörer i tävlingskategorin Bästa film. Allt detta kan man säga väckte en känsla av att det går framåt. Då kanske man kan vara lite nöjd över det? Ja, om det inte var för att det bara delvis är sant.
 I en artikel i tidningen The Week kunde man i veckan nämligen läsa att den där känslan av att det går framåt bara bygger på några lysande undantag. De förleder oss att tro att situationen faktiskt har förbättrats när det gäller kvinnors representation både bakom kameran och på bioduken. Jag har tidigare på bloggen refererat till en undersökning som gjordes av University of California i början på förra året som bland annat visade att endast 4 av de 100 kommersiellt mest framgångsrika filmerna i USA 2012 var regisserade av kvinnor. Nu visar det sig att de siffrorna var rena glädjesiffror jämfört med hur 2014 kommer att gestalta sig. För om man räknar samtliga 149 schemalagda premiärer, alltså både de breda kommersiella filmerna och de som visas i ett begränsat antal kopior i USA, så är endast 6 stycken regisserade av kvinnor. Eftersom CU: s studie också visade att kvinnliga regissörer har fler kvinnliga karaktärer i sina filmer betyder detta förmodligen även att antalet kvinnliga karaktärer kommer att sjunka.

  Vad det amerikanska exemplet framförallt visar är att vår känsla sällan ger en korrekt bild av hur utbudet verkligen ser ut. I feministiska medier lyfter vi gärna tillsammans fram de positiva exemplen. Det ska vi naturligtvis fortsätta att göra. Men det gäller samtidigt också att aldrig sluta att räkna. För så länge amerikansk film dominerar biorepertoaren, de flesta svenska distributörer inte tar frågan om representation när det gäller utgivningen på allvar så kommer siffrorna över filmer av kvinnliga regissörer på bio fortsatt att vara mycket låga.

Augmented Society - Madeline Anderson

Filmjournalisten Emma Gray Munthe har precis tagit över SFI satsningen Augmented Society och nu
börjar det att hända intressanta saker på sidan. Jag har ju tidigare skrivit om satsningen och undrat lite över upplägget med de korta texterna skrivna av kända människor. De var så korta att det hela blev lite snuttigt. Men det nya upplägget är däremot lovande. Först ut är nämligen en intervju med den afroamerikanska filmpionjären Madeleine Anderson som berättar om sin erfarenhet av att hur vara en svart kvinna i den amerikanska filmbranschen på 50 talet. Läs hela intervjun med henne här: 

http://augmentedsociety.se/?project=madeline-anderson-medborgarrattsrorelsen

The Bling Ring av Sofia Coppola

Emma Watson

Kan avslöja att Sofia Coppolas The Bling Ring är lysande. Jag är övertygad om att skälet till att den inte blev uttagen till tävlingssektionen i Cannes är för att den handlar om "tjejgrejer".

Nu Itty Bitty Titty Committee av Jamie Babbit

Wanda såklart!