Feministisk Filmfasta - ett år senare

Hallå där!

Väcktes ur min slummer av en svensk filmproducent som mailade och berättade att han tagit hjälp av min lista för att hitta en regissör till sitt nästa filmprojekt. Han undrade också varför jag inte skrivit på ett tag. En mycket bra fråga. Jag har helt enkelt inte hunnit med. Men jag fortsätter naturligtvis att lyfta den viktiga frågan om bristen på kvinnlig representation i film i andra forum. Jag skriver regelbundet i DN och kommer att bidra med en historia till en spännande antologi på temat som kommer i vår. Jag har en Facebookgrupp som heter Feministisk Filmfasta som jag uppdaterar mer regelbundet än bloggen. På bloggen försöker jag kontinuerligt att uppdatera spalten till höger på sidan med aktuella filmrecensioner. Listan över kvinnliga regissörer uppdateras också den med nya namn och kommer att ligga kvar och bara växa sig större och större. När jag gick in här idag såg jag att den haft 100 besök den senaste veckan vilket jag hoppas betyder att den används. 
Idag invigdes Stockholms Filmfestival och deras program är i år fullt av spännande kvinnliga regissörsrävar och debutanter. Jag vill varmt rekommendera Andrea Arnolds "American Honey" som vann juryns pris i Cannes.  Andrea Arnold är drottningen av ljud och musikläggning. American Honey är bara ytterligare ett bevis för detta. Star lämnar tillvaron som bonusmamma åt sina småsyskon för ett liv på de amerikanska vägarna som tidningsprenumerstionsförsäljare. Klass, kön och passion - Fish Tank - all over again. Underbart och hjärtskärande om innan- och utanförskap. Scenen där en grupp tjejer i neonfärgade buble and strechklänningar slängs av dansande framför ett gäng hårdbarkade oljefältsarbetare sänder en direkt via en knut magen till helikopterscenen i Apocalyps Now. Liten brasklapp bara för att Rihanna har blivit en arthousekonvention för att skapa förhöjda scener.