En filmfeminist som heter Wanda - tankar om ett namn, klass och kön

De senaste dagarna har jag haft en massa träffar från en porrsajt till min sida. Det ger ju hela projektet en ganska besynnerlig men intressant tvist. Jag hoppas bloggen kan erbjuda dessa håglösa porrsurfare lite matnyttiga alternativa filmtips. Mitt namn har faktiskt lite olyckligt blivit en slags porrmagnet. Det finns tex en strippklubb i Göteborg med namnet och en gång klagade filmaren Carl Johan De Geer på att det var helt omöjligt att läsa mina mail eftersom de alla hamnade i hans spamfilter. Spamfiltret måste ha utgått ifran att alla brev från mig måste innehålla något oanständigt (Och det kanske de gjorde men det kommer ju ingen att få veta nu!) I Polen, där min familj kommer ifrån är det framförallt äldre människor som heter Wanda men i USA är namnet en tydlig klassmarkör vilket gör att det ofta dyker upp i amerikanska mainstreamfilm och då framförallt bärs av strippor och prostituerade kvinnor. Namnet har därför tagit vägen förbi amerikansk film, tillbaka till Europa och blivit ett alias som många prostituerade från bland annat Öst tagit.

Filmen Wanda av Barbara Loden från 1970 är ett lysande exempel på namnets konotation. Wanda är en ensamstående mamma i ett gruvdistrikt i Pennsylvania. Hon är alkoholiserad och ströjobbar för att hålla sig flytande och hankar sig ibland endast fram genom de one nightstands som tillfälligt kan betala för en drink, middag eller en natt på ett motell. En dag tas vårdnaden om barnet ifrån henne av hennes fd man. I sitt desillusionerade tillstånd möter hon (på ett mycket dråpligt sätt) en mystisk bankrånare som tar med henne på en märklig roadtrip. Wanda är lite som diskbänksversionen av Bonny och Clyde, vansinnigt oglamorös och sjavig men oförställd och med en nästan dokumentär nerv i regi och foto.

Wanda såklart!

Cinematekets program hösten 2012

Cinematekets höstprogram får mitt feministiska hjärta att göra tre handstående mollbergare på varandra från 10 meters höjd. För inte nog med att de visar den svenska filmpionjären Anna Hoffman- Uddgrens Fadren, som jag tidigare efterlyste på bloggen, så visar de ett Cathrine Breillatretrospektiv med fyra titlar, bl a Fat Girl Och som om det inte vore nog så kommer de att visa en nyrestaurerad kopia av Barbara Lodens Wanda som brittiska filminstitutet slutat att ge ut och som jag sökt efter med ljus och lykta! Och i Malmö visas dessutom Vera Chytilovas geniala Tusenskönor, även den recenserad här:

Stockholm 
Lördagen 25 aug 13.00 Fadren av Anna Hoffman- Uddgren
Söndagen 26 aug 18.30 Drömspel av Unni Straume
Tisdagen 11 sept 18.00 Psykologer tittar på film: A real young Girl av Cathrine Breillat
Torsdagen 13 sept 20.15 Romance av Cathrine Breillat
Lördagen 15 sept 17.00 Fat Girl av Cathrine Breillat
Måndagen 24 sept 19.00 The Last Mistress av Cathrine Breillat (Une vieille maitresse)

Hela Stockholmsprogrammet

Göteborg 

Lördagen 15 sept 16.00 A real young Girl (Une vraie jeune fille) av Cathrine Breillat
Lördagen 22 sept 16.00 Romance av Cathrine Breillat
Lördagen 29 sept 16.00 Fat Girl av Cathrine Breillat
Lördagen  6 okt 14.00 The Last Mistress av Cathrine Breillat (Une vieille maitresse)
Tisdagen 13 nov 18.00 Wanda av Barbara Loden
Torsdagen 22 nov 18.00 Tyskland bleka moder av Helma Sanders-Brahms

Hela Göteborgsprogrammet


Malmö
Tisdagen 28 aug 21.00 Tusenskönorna av Vera Chytilova
Lördagen 22 sept 16.30 A real young Girl (Une vraie jeune fille) av Cathrine Breillat
Lördagen 29 sept 16.00 Romance av Cathrine Breillat
Lördagen 13 okt 16.00The Last Mistress av Cathrine Breillat (Une vieille maitresse)
Lördagen 16 okt 14.00 Fat Girl av Cathrine Breillat
Tisdagen 13 nov 19.00 Tyskland bleka moder av Helma Sanders-Brahms
Tisdagen 20 nov 19.00 Wanda av Barbara Loden

Hela Malmöprogrammet