Så tar vi av oss kepsen, stänger av mobiltelefonerna och
spottar ut tuggummit. För nu har det blivit dags för en liten historielektion.
Som ett led i Cinematekets Strindbergsatsning visades häromveckan nämligen Fadren av filmpionjären Anna Hoffman Uddgren.
Anna Hoffman Uddgren (f.1868-1947) var vid sekelskiftet verksam som skådespelerska, varietéartist, manusförfattare och teaterledare och fick då epitetet "Nöjeslivets drottning". Men det är som Sveriges första kvinnliga filmregissör som hon framförallt är känd idag. Under åren 1911 -1912 gjorde hon sammanlagt sex filmer tillsammans med sin make Gustaf Uddgren som agerade manusförfattare. Samtliga filmer fick fina recensioner och visades på Orientaliska Teatern på Drottninggatan i Stockholm. Paret Uddgren filmatiserade två av August Strindbergs dramer efter det att Gustaf sökt tillstånd direkt från Strindberg och fått svaret: "Var så god att kinematografera så mycket ni vill av min dramatik.” En av dessa filmatiseringar blev Fadren som handlar, som så ofta hos Strindberg, om en maktkamp mellan könen där Ryttmästaren tillslut drivs till sinnesjukdom på grund av sitt faderskapstvivel.
Som ett led i Cinematekets Strindbergsatsning visades häromveckan nämligen Fadren av filmpionjären Anna Hoffman Uddgren.
Anna Hoffman Uddgren (f.1868-1947) var vid sekelskiftet verksam som skådespelerska, varietéartist, manusförfattare och teaterledare och fick då epitetet "Nöjeslivets drottning". Men det är som Sveriges första kvinnliga filmregissör som hon framförallt är känd idag. Under åren 1911 -1912 gjorde hon sammanlagt sex filmer tillsammans med sin make Gustaf Uddgren som agerade manusförfattare. Samtliga filmer fick fina recensioner och visades på Orientaliska Teatern på Drottninggatan i Stockholm. Paret Uddgren filmatiserade två av August Strindbergs dramer efter det att Gustaf sökt tillstånd direkt från Strindberg och fått svaret: "Var så god att kinematografera så mycket ni vill av min dramatik.” En av dessa filmatiseringar blev Fadren som handlar, som så ofta hos Strindberg, om en maktkamp mellan könen där Ryttmästaren tillslut drivs till sinnesjukdom på grund av sitt faderskapstvivel.
Det är svårt att bedöma den här filmen eftersom det inte finns någon riktig ansats till filmiskt berättande. Den är framförallt ett stycke avfilmad teater. Handlingen utspelar sig nästan uteslutande innanför det borgerliga vardagsrummets fyra kulissväggar. En liten komisk detalj i sammanhanget är att dessa kulisser förmodligen stått utomhus eftersom det står rök ur munnen på samtliga skådespelare när de talar. Hela ensemblen är teaterskådespelare hämtade från Strindbergs egna Intima Teater vilket bidrar till det manierade spelet. Kanske är det kontrasten mellan de statiska interiörerna och den enda exteriöra scenen som gör just den så dynamisk. För i den scenen, som förmodligen skall ses som dåtidens motsvarighet på en riktigt maffig biljakt, glimrar det till. Det är när den feberyriga Ryttmästarens ger sig iväg i vild galopp med häst och vagn längs med landsvägen.
Av alla Hoffman Uddgrens filmer är det tyvärr bara Fadren som finns bevarad. Det är synd
eftersom detta troligtvis inte är hennes bästa verk och därför inte ger en rättvis
bild av henne som filmskapare. Men som tidsdokument är den ändå ovärderlig. Och
om du dessutom har möjlighet att se den med Matti Byes vackra och
stämningsfulla pianoackompanjemang så får du inte missa detta unika
tillfälle att besöka alltings början.
Filmografi
1911 - Stockholmsdamernas älskling
1911 - Blott en dröm
1911 - Stockholmsfrestelser
1911 - Stockholmsdamernas älskling
1911 - Blott en dröm
1911 - Stockholmsfrestelser
1912 - Systrarna
1912 - Fadren
1912 - Fröken Julie
1912 - Fröken Julie
Mer om Anna Hoffman Uddgren här
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar